Svamp och skrutt.

Jag har en konstutställning på gång i Vindeln mot slutet av juli, på Konst i Kvarn. Där har jag ställt ut flera gånger förr. Det är knepigt att ställa ut i kvarnen, tycker jag. Konsten jag gör är inte särskilt säljbar, och de få som köper konst där brukar ofta dras till en typ av motiv som jag inte gör, t ex natur- och djurmotiv. Jag har velat hitta en snabbtillverkad brödkonst som inte kräver mycket av min tid men jag vill ändå att det ska vara kul att måla. Nu verkar jag ha hittat nånting, nämligen svampar, som jag målar med ink blocks och fyller konturer med tunn svart bläckpenna.

svampochskrutt_geckocat

Det är ganska roligt. Varför jag gillar att måla flugsvampar är inte bara för att det är fina, utan också för de är giftiga. Något sorts avskum i naturen. De “vita svamparna” som jag målat är inte heller champinjoner som det kanske ser ut som, det är vit flugsvamp. Det känns lite ondskefullt att måla svampar som kan orsaka allvarliga förgiftningar när folk misstar dem för champinjoner och äter dem. De traditionella röda svamparna med prickar är ju lite mer välkända. Svamparna är iaf enkla att måla, och det går snabbt. Då gör det mindre om de inte säljer, som jag inte har en aning om de kommer göra eller inte.

Jag målar äppelskrutt också, det är svårare än svamparna. Varför just det motivet är pga att jag gjorde en liknelse av mig själv vid ett äppelskrutt på ett socialt medium och jag fastnade för det. Att måla hela äpplen känns beige och tråkigt. Jag är inte så förtjust i att äta äpplen däremot, även om det är ganska gott. Mina tänder sitter tajt och trångt och fruktköttet fastnar mellan tänderna. Jag tycker det är obehagligt. Pga det får jag aldrig till ett ordentligt gnagt äppelskrutt när jag äter äpplen.

Jag har lekt med en egen variant på Nils Ferlins dikt “Av ständig oro” utifrån äppelskrutt. Inledning till hans original lyder:

“Av ständig oro för stort och smått

jag blev alltmera en igelkott.”

Min variant blev:

“Av ständig känsla att allt är prutt

jag blev alltmera ett äppelskrutt.”

Kostsamma val.

Det mest kostsamma jag gjort i mitt liv är nog att ha studerat på universitet. Jag har spenderat drygt 10 terminer på olika högskolestudier. Jag har hoppat runt på olika inriktningar för att hitta något jag kan bli, men inte trivts eller känt tillräcklig motivation. Orsaken bakom att jag bara testat och testat olika inriktningar på universitetet istället för att jobba var för att jag var för rädd och osäker på att skaffa jobb. Främst vill jag ju inte jobba alls, men på något sätt sägs det ju att en ska försörja sig. Så jag studsade runt som en skållad loppa på universitetet, och skuldsatte mig på över 200 000 för jag var vilsen och vågade inget annat.

Jag ångrar inte val jag har gjort rakt av för jag tror inte riktigt på ånger rätt och slätt. Det jag läst har också i olika grad varit intressant och jag har lärt mig saker. Mycket av mina studier tappade jag dock drivkraften för, den fanns förmodligen aldrig där från första början, och jag har glidit ganska mycket på ett bananskal genom flera kurser. När det kommer till vissa saker har jag knappt öppnat kurslitteraturen. Humaniora seminarier kan en klara sig ganska bra igenom bara en vet hur en ska snacka och skaffar sig en strategi för att framstå som att en läst på.

Jag har gett upp tanken på att jag “ska bli” något när jag blir stor. Istället vill jag göra saker jag tycker är intressant och som ger livslust.

Stängt av kommentarer och nytt utseende.

Jag har stängt av kommentarerna på bloggen för att slippa spam om porr och kommentarsessäer om random hälsogrejer.

Jag har ägnat mycket av min eftermiddag till att redigera bloggens utseende. Nån med mer vana skulle säkert hånskratta åt mig och tycka jag gjort det ineffektivt. Det är ganska roligt i alla fall, men jag får se om jag kommer ihåg någonting av vad jag gjort till en annan dag. Hade en detalj kvar som jag ville redigera men som jag inte hittade igen hur innan jag gav upp, rätt var det är vill jag ändra på saker så inte lönt att driva mig tokig idag på en sista detalj.