Hitta rytm.

Jag har haft lite problem med att sova sen jag kom tillbaka från Göteborg. Det är inte alla nätter, men vissa. Jag tror jag är stressad, men tänker att jag kan bli påverkad av de ljusa sommarnätterna också.

Det som händer just nu är att jag tror att jag går igenom någon sorts en aning känslomässigt svår omställning. Jag tycker om att vara i hemtrakter igen, men jag är som jag skrev i förra inlägget också rädd för att tappa inspiration och driv som jag kände i Göteborg. Typ att gamla miljöer ska ta mig omedvetet tillbaka i gamla vanor och tankemönster. Jag kommer sakna att ha direktkontakt med de andra deltagarna på kursen jag gick på Kvinnofolkhögskolan. Vill hitta ett hållbart mindset för att bibehålla inställningen till mig själv.

Att jag kan uppleva omställningen lite svår handlar säkert om att jag försöker stressa på saker för fort. Jag kan vara lite för ivrig. Jag har svårt att låta mig att ta det lugnt, även om jag tar det lugnt och försöker ta ledigt och följa mina behov får jag dåligt samvete för det. Veckan jag kom tillbaka blev hektisk av olika anledningar, vissa omständigheter som jag inte tänker gå närmare in på i Göteborg har gjort mig spänd och när jag kunde slappna av från det slängdes jag mycket möjligt in i en trötthet.

De senaste typ två dagarna har det känts lite bättre. Fick nåt sorts genombrott i lördags kväll och blev på bättre humör. Kan hänga ihop med att ge mig ledigt från tråkiga framtidsplaner, och att erkänna sakerna som känns jobbiga genom att gråta, även om det var typ en minuts gråt.

Tillbaka i norr och jag funderar över “ego”.

Jag har nyligen kommit tillbaka från Göteborg efter ett skolår på Kvinnofolkhögskolan. Nu jobbar jag för fullt att inte stressa för hårt att komma på en plan för vad jag ska göra härnäst, hjärnan behöver vila också efter en intensiv termin. Jag hade mycket inspiration och idéer innan jag lämnade Göteborg, och jag har nog lite halvpanik över att jag ska tappa det nu när jag har mer tid. Jag borde passa på att sätta igång en del av det arbetet nu när jag än så länge inte har ett brödjobb. Det finns så mycket jag vill göra, både konstrelaterat och icke konstrelaterat. Jag vill fördjupa mig, utforska ord, ämnen, fenomen, konst, data.

Nu på morgonen har jag suttit och funderat på “ego”. Jag borde läsa på om Freud och Jung om jag vill gräva i det, vilket känns passande då jag redan var sugen på att fördjupa mig i psykoanalys. Jag har också funderat på om “ego” nånsin kan förknippas med något positivt. “Egocentrisk” är inget jag själv förknippar med något positivt. Är “egokick/-tripp” mer neutralt och rentav något som kan vara positivt, eller är det också associerat till något negativt?

I det lilla jag vet om psykoanalys tycker jag att vissa teorier inom det känns som nån som tänkt för mycket och för ytligt samtidigt, och då tänker jag på den sorts vikt som det lägger på barndom och föräldraskapets betydelse på barnets person. Mitt första intryck blir att de läser in för mycket i något enkelt. Jag förnekar inte att föräldrar har påverkan på barnen, det är det lilla jag hört om psykoanalysen jag syftar på här. Det är dock av anledningen av att jag har ganska tunna kunskaper jag vill fördjupa mig, och att psykoanalysen har av vad jag vet gjort betydande avtryck på psykiatrin. Därför ska en läsare inte nödvändigtvis ta till sig något av det här stycket, eftersom jag inte är särskilt påläst. Lita aldrig på nån annan 100%.

För övrigt tycker jag att den här hemsidan är lite pinsam. Den underhålls dåligt och jag lägger lite omsorg på den. Det har dock också en funktion för mig, att den finns men inte är så ompysslad som det ofta förväntas i vår självsäljande, det vill säga att vi i princip ska vara ett trademark numera, och digitala samtid. Jag tror att jag nu lägger in en brasklapp för jag vill mer aktivt bjuda in folk att besöka sidan, men jag skäms också lite över att jag ägnar den inte mycket uppmärksamhet. Egentligen vill jag inte ha det så.